söndag 20 september 2009
Du är svår att leva utan, jag är svår att leva med...
inte skurit mig på 2 veckor!!
Håller jag mig till den 22:e får jag Winnerbäck biljätten av mamma och pappa! De har redan köpt den och allt.
Jag kämpar så. Jag skriker i kudden så jag blir hes. Jag biter mig så jag får blåmärken. Jag bränner mig och annat dumt. Men endå känns det som om jag bara vill krypa ur mitt egna skin.
Jag har tappat räkningen på hur många dagar jag varit inlagd nu... Vi får helt enkelt se när de skriver ut mig.
Jag är så trött. Så trött att hålla upp en mask, så trött att stå imot. Det är sjukt men jag saknar rakbladen...Jag har inget vettigt att till lägga. Min exictens känns så men ingslös.
Men jag kämpar än!
(På bild jag och Stig jag fått efter Louise)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Kämpa på Elin! Bara du bestämmer dig för att du ska sluta lyssna på den dumma rösten så går det. Men man blir så trött jag vet. Hade varit skadefri i nästan två veckor och så ramlar man dit igen och får börja om. Men det är bara att börja om igen.
Du kommer att klara detta Elin! Kämpa på! Önskar så att jag kunde ta bort din ångest och smärta, jag finns för dig, alltid <3
Jag tror på att du kommer klara detta.
Hade ja gkunnat så hade jag tagit din smärta och ångest. Men nu går inte det. Men du klarar det här, jag tror verkligen på dig. <3
Skicka en kommentar