tisdag 25 januari 2011

frisk i oktober?

I går var jag på möte med min terapeut S. min kontakt person på RoCK och min handläggare på försäkringskassan. Vi la upp en plan på min framtid. I oktober ska jag vara så pass "frisk" så jag kan jobba eller plugga och gå i vanlig terapi. Låter helt sjukt. Har jag verkligen kommit så långt?
Planen är iaf så att jag ska gå klart steg 1 i dbt:n som tar slut runt maj. Sen efter sommaren ska jag gå in i fas 2 som är trauma arbete.
Det brukar ta 2- 3 månader. Fy vad rädd jag är inför det här... Men ska bli så skönt när det är avklarat. Då kommer jag kunna gå vidare på riktigt!

Jag har sökt till en engelsk psykologi kurs på distans och jag kom in!
S. och jag tyckte det var dags att jag har någon form av sysselsättning där jag kan testa mina färdigheter vi jobbat med.
Kursen är på halvfart och det är inga sammankomster alls.
Den började i går och jag är redan rädd om jag tagit på mig för mycket... Alla andra som ska läsa den verkar vara så sjukt insatta och kunniga i ämnet. Flera stycken har eller läser andra psykologi kurser. Känns som om jag inte kommer kunna bidra med någonting i grupparbeterna.
Men det ska säkert gå bra...

I dag ska det städas och julgardinerna ska ner. Är lite efter känns det som. Men men idag blir det gjort!

torsdag 13 januari 2011

Psyk update

Var på läkarsamtal i tisdags. Det märks att han är erfaren. Så skönt att ha en läkare man verkligen tycker är bra!
Mina medicindoser är bra så blev inga ändringar. Bara en påminnelse att sköta tänderna noga. Extra viktigt när man hade så höga doser sa han. Men seriöst jag tycker inte jag har några höga doser längre. Förut var jag en känslolös zombie men nu har vi tagit bort så mycket! Känns som om de drogade ner mig så att jag blev sjukare än vad jag egentligen var/är.

DBT:n i onsdags gick också bra. Var en ny tjej där. Kan inte vara kul att komma in så här ett år senare än oss andra...
Vi började våran DBT behandling 2009 kom vi fram till.
Nu ska vi in på fas 2 som innebär att man ska gå mer in på djupet. Trauma arbete.
När de berättade att vi skulle gå in i den här fasen började jag seriöst överväga att börja självskada igen så jag måste vara kvar i fas 1...
Hur dum får man vara?!
Men hur ska jag kunna hantera allt? Hur ska jag kunna stanna kvar i denna ångest vi ska gräva upp?

Jag är livrädd...

onsdag 5 januari 2011

progress

För ett år sedan blev jag sondmatad. Jag var less på sjukhus och näringsdrycker. Jag hade ingen makt över mitt egna liv. Jag låg som en skör liten docka i flera veckor i en säng med 24/7 vak. Just då vill jag inget hellre än få försvinna.

Nu ett år senare har jag hittat viljan att leva. Det är kämpigt och livet går upp och ned. Men det är en sådan stor skillnad på vart jag är nu mot då.
Jag hoppas det här året ska bli mitt år och att saker och ting fortsätter gå åt rätt håll.
Nu vill jag ha kontrollen över mitt liv och inte låta sjukdomarna styra!

tisdag 4 januari 2011

stolt...?

Jag vill börja inlägget med att min A tangent har börjat ge upp så lär bli en del frånvarande av just den bokstaven...

I dag har varit en halv jobbig dag.
Jag har sovit dåligt två nätter i rad nu och min feber vill inte ge med sig.
Om vi nu ska kolla sårbarheter... DBT skadad?!
Iaf så har tankarna varit allmänt jobbiga. Jg känner mig så otroligt misslyckad.
Jag försöker tänka positivt men de mörka tankar tränger in och förstör.
Dagar som den här man önskar man hade en on/off knapp på hjärnan.

I dag skulle det ha varit ett halvår sedan jg skadade mig senast. Men misslyckad som jag är hade jag ett återfall och det är i stället "bara" 3 månader idag.
Men för 7 månader sedan trodde jag ens det skulle vara fullständigt omöjligt att uppnå. Så egentligen ska jag inte fokusera på mitt snesteg utan vara stolt över vad jag faktiskt klarat av. Men så var det de där mörka tankarna som tränger sig in tar över och får mig att känna mig misslyckad..

Nehe försöka äta lite nu kanske. Iaf ska jag göra lite te.
Te is the shit!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...