söndag 31 oktober 2010

Själens Krigare

Jag har fått en helt ny syn på när det kommer till att skära mig själv.
Jag har haft självskade beteende i olika form i många år. Jag minns fortfarande första gången då jag tog till ett rakblad. Det kändes som om jag skulle explodera inombords och att det trycket skulle lätta om jag bara fick ta till det en gång. Ett litet snitt. Sen ska jag aldrig göra det mer... På några sekunder tog jag ett beslut som kom att förändra mitt liv.
Jag vill inte säga det dummaste beslut jag någonsin tagit som egentligen kanske är det självklara ordet. Men för mig var det ett sett att överleva. Jag hade inte modet att fråga efter hjälp eller kunskapen hur jag skulle hantera alla mina känslor på ett icke självdestruktivt sett.
Jag kan trycka ner och kasta ennu mer självhat över mig själv för mitt beslut.
För den dagen öppnade jag dörren till ett beroende av självskadebeteende.
Nu sitter jag här med ärrade armar och har tappat räkningen på hur många gånger jag har fått sy. Även om jag önskar jag kunde få det ogjort är det dags att acceptera mina ärr. Det är en del av mig. Min trasiga insida som skiner igenom. Jag blir äcklad och känner mig gråtfärdig när jag tittar på mina ärr.
Hur kunde jag göra så här mot mig själv?
Nu är det på tiden att jag ändrar mina tankar och syn på mig själv. Det är en lång väg men nu är jag mer motiverad än någonsin!
Jag har haft mitt längsta uppehåll någonsin sen jag började skära mig. På 4,5 månad har jag bara haft ett litet bakslag! Jag är stolt över mig själv!

Det här fungerar inte för alla men peppar mig.
Jag lägger 50:- varje vecka jag varit skadefri i en spargris. Varje månad lägger jag 100:-.
Jag har haft olika "belönings" sett. Ett då jag gjorde en trappa. För varje vecka fick jag en större belöning. Men det satte bara mer och mer press på mig. Nu står belöningen på samma nivå. Jag har fortfarande den där lilla knuffen "bara två dagar till och jag har kämpat till ennu 50:-"
Men inte ett så stort fall om man tar ett snesteg. För det är sånt som händer. Men då är det bara att borsta av knäna och resa sig upp igen. För varje dag jag klarar blir jag starkare.
När jag tagit mig hela vägen upp kommer jag vara starkare än någonsin!
Min spargris blir tyngre och tyngre. För pengarna ska jag köpa något jag verkligen vill ha. Jag har aldrig slitit så hårt för att få något. Vad det en blir kommer det ha stort värde för mig!

Det är många som säger "varför slutar du bara inte!"
Men det är inte så enkelt. Det blir ett beroende. En ren impuls handling och man hinner inte stoppa sig själv. Det tar tid att bryta det onda mönstret.
Det är som att lära sig att slå en volt. Man vet teoretiskt sett hur man ska göra och man har någon bredvid som hjälper en. Men bara för det kan man inte göra en volt med en gång. Man får träna. Men tillslut lyckas man slå en volt! Det blir lättare och lättare. Det börja sitta. Men i bland ramlar man. Men det är bara att resa sig upp och fortsätta öva!
Övning ger färdighet.

Jag trodde jag kunde ta mig ur det här själv... Men jag insåg att jag behövde hjälp.
Nu har jag både hjälpen och viljan!

lördag 23 oktober 2010

Höst

Nu är det börjar bli så kallt ute blir mina händer torrare än någonsin. Men jag har förberett med att inhandla vantar och handkräm! Också köpt mysig tröja och ennu mysigare sockor!
Hösten står verkligen för mys för mig. När jag var liten så kom hösten längst ner på min lista när jag rangordnade årstiderna. Sommar, vinter, vår och så höst. Men nu har den nog jobbat sig uppåt!
Mys FTW :D

tisdag 19 oktober 2010

te väder

Jag känner mig helt tom i huvudet samtidigt som det är helt fullt av tankar, minnen och känslor.
Jag vet inte riktigt vad det är som rör sig i huvudet. Mest gammalt. Sådant som inte riktigt vill släppa taget.

I natt sov jag riktigt dåligt. Legat vaken mycket. Sen mardrömmar på det. Pallar inte ta mina natt mediciner för jag blir så "bakis" på dem... Men jag tror jag sover bättre i natt.
I dag har jag varit super aktiv och varit runt över allt känns det som. Först så träffade jag min terapeut och handläggare på försäkringskassan. Vi gick till två personer som jobbar på RoCK (rehabilitering och choaching). Vi pratade om min framtid. Vad jag har för mål osv. Tror de kan bli jätte bra!
Sen så har jag varit på infektion också och träffat min läkare. Jag går på utredning där om varför jag får återkommande skum feber. De tog lite prover så ska jag tbx dit igen. De har hållit på i 1,5 år nu och de hittar ingenting. Men men det fixar väl sig.

Nu ska jag bara ta det lugnt resten av dagen.
Perfekt film väder! Så nu blir det att tända ljus, sätta på lite te och välja ut någon bra film.

lördag 16 oktober 2010

Bubbla

Det känns som om jag är i en bubbla.
Jag hänger inte med. Allt går så fort det bara snurrar. Gör mig illamående.
Det är lite som när man drömmer, att man försöker springa i kapp en boll. Men man bara snubblar och det går inte att få upp någon fart.
Min hjärnan hänger verkligen inte med.
När jag spelade DS i går gick det mindre bra. Jag spelar Proffessor Layton and Pandora's Box. Det är det andra Proffessor Layton spelet jag spelar. Spelen är uppbyggda på samma sätt. Är ett form av pussel spel. Även om jag spelat dem mycket så gick det jätte segt fram i går.
Jag har svårt att veta vad jag känner och vad jag vill.
Jag hoppas det går hål på bubblan snart...


fredag 15 oktober 2010

Fredag

Jag var ute och gick en runda idag. Det börjar bli riktigt kallt nu!
I morgon ska jag hem till mamma och pappa och hälsa på min lilla ängel.
Det har gått jätte bra att dela på Ängla och Lova. Är nog jag som tycker att det är jobbigast^^
Men viktigast är att det blir bra för katterna.

För övrigt så mår jag helt ok. Betydligt mer stabil nu. Pendlar inte alls som innan. Så otroligt skönt!
Ska spela lite DS nu.
cya

torsdag 14 oktober 2010

Snöbär


I dag träffade jag Johan. Vi tog en fika och sen gick vi en härlig runda.
I dag är en bättre dag och det är skönt.

Jag funderar på att lägga ner dansen... Iaf denna terminen, se hur det känns.
Jag har kommit efter så nu på grund utav insättningen av den nya medicinen som gjorde mig helt konstig.
När nästan alla i den "bästa" gruppen slutade, så är vi den i stället... Allt är mer seriöst och det är mer avancerat. Det var inte riktigt vad jag var ute efter.
Sen är jag kanske lite mesig. Men jag är äldst och det är inte kul... De andra pratar om knäppa lärare och klassfester. Jag har nada att bidra med och man blir automatiskt lite utanför.
Men jag vet inte för samtidigt älskar jag att dansa.
Hur ska jag göra?

onsdag 13 oktober 2010

Jäkta

I några dagar nu har jag varit på något konstigt humör. Jag kan inte sätta fingret på vad det är.
I går gick jag med lätta steg till DBT gruppen. Men på kvällen satt jag med huvudet fullt av tankar.
Ett obehag i kroppen.

Jag har längtat efter hösten. Få krypa upp med en filt och tända lite ljus, baka scones och dricka te. Men nu när hösten är här har jag börjat längta efter julen. Ny snön, pepparkakor och slå in paket. Varför kan man inte stanna upp och njuta?

måndag 11 oktober 2010

Tearing up

Jag har alltid tyckt illa om att gråta. Vet inte om det är att jag känner mig svag och utlämnad.
De få gånger jag vill gråta. Då det känns som om man explodera om man inte gör det. Då går det bara inte.
Men de senaste veckorna har jag haft lättare att släppa efter och faktiskt våga gråta. I dag så kollade jag på bildspelet som Jessica gjort, som visades på Louise begravning. Jag har inte vågat kolla på det för att jag vet att jag kommer att gråta. Men idag satte jag in skivan och kollade på det. Jag lät tårana rulla nerför kinderna.
Vad jag saknar Dig Louise!
Kan det vara så att jag har börjat gå i rätt riktning. Att jag faktiskt börja våga känna efter och släppa fram och visa mina känslor?

fredag 8 oktober 2010

Mys!

I dag efter jag träffat min terapeut S. på morgonen, som för överigt gick riktigt bra, gick jag hem och la mig och kollade på ANTM. I'm addicted I know^^
När jag ligger där hoppar först min lilla tuss Lova upp i sängen och kryper in under filten med mig och lägger sig och sover. Efter en liten stund kom också den annars väldigt reserverade Ängla och la sig hos mig. Var super mys!


Jag känner redan skillnad på humöret av den nya medicinen efter bara tre veckor. Så sjukt skönt!
Nu är jag på G!



(Gammal bild på mig och Lova)

måndag 4 oktober 2010

Autumn

Nu börjar det verkligen sjunka in att hösten är här!
Det blåser kalt och löven börjar skifta färg. Jag har tagit ner sommargardinerna och satt upp mina höstgardiner.
Känns riktigt mysigt. Jag har tänt lite ljus och ska snart dricka te.
Hösent är verkligen en mys årstid!

I dag så träffade jag Emma. Vi kollade på "Remember me". Riktigt bra film. Sorglig och tänkvärd eller hur man ska uttrycka sig.

Jag är inte alls lika svimmfärdig längre. Men det sitter ändå i än... Jag längtar tills jag kan börja träna igen. Kryper i benen nu!

Ska försöka lägga mig tidigt i dag då jag sov så dåligt i natt. Ska upp på DBT:n i morgon bitti. Yay..
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...