Jag känner mig lite kluven. Jag vill ut i friska världen det vill jag verkligen.
Men jag kan inte rå för att jag saknar den gamla trygga... Även om det inte var en identitet jag trivdes med så hade jag en. Nu vet jag knappt hur jag ska klä mig. För vem är jag egentligen?
Det här låter väldigt ytligt men är så jag känner.
Jag har stått med en fot i båda världarna ett par månader nu. En i den friska och en i den sjuka.
Men nu börjar jag bli redo att släppa taget om den sjuka och kliva in helt i den friska. Men det är skrämmande och jag känner mig så otroligt liten och sårbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar