Jag har varit hos Clara i helgen och vi har haft det toppen! Tänkte lägga upp nån bild och berätta lite mer sen.
På vägen hem kom jag in i ett väldigt tänka-humör. Att jag lyssnade min gamla musik som låg på mp3:n fick mig bara mer ner i en konstig dimma.
Clara berättade att en bekant från gymnasiet hade valt att avsluta sitt liv.
Jag har inte pratat med honom på flera år men det känns så konstigt. Han finns inte mer.. Jag kom i håg han som den där snälla killen med alltid ett leende på läpparna.
Louise ta hand om honom där uppe i himmelen!
Lyssnade lite på Louise musik. Vilken begåvad tjej hon var! Kan fortfarande höra när hon och Jessica sitter vid pianot och sjunger i stämmor.
Det är okej att sakna, det är okej att vara ledsen.
Min farmor sa att det är en gåva att ha någon att sakna.
Ligger mycket i det.
Nu ska jag göra mig en till kopp te.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar