Hennes skratt överröstade drömmarna.
Paniken slog mig över ansiktet, väckte mig till verkligheten.
Hon har gömt sig väl i mitt inre.
Fått mig glömma hennes existens och så också sanningen.
I tystnad har hon smidigt onda planer.
Frambringat kaos.
Jag är skaparen men blev hennes marionettdocka.
Hon drar i trådarna och jag följer blint mot min vilja.
Hon har makten.
1 kommentar:
känner igen mig :(..vi får försöka klippa av trådarna på nått sätt
Skicka en kommentar